när två blev tre

Våra grannar är verkligen helmärkliga, superhemliga å alldeles alldeles superhögljuda. Det är Alltid ljud i deras lägenhet, dom bråkar dagligen, slår i dörrar, skriker på varandra. Dom misshandlar väl ihjäl varandra snart. Inte nog med det, det verkar som om killen bedriver nån slags verkstad där uppe me. Det är aldrig tyst! jag blir så förbannad, om jag går upp halv sex en lördag är det fullt liv där uppe, kl midnatt en vardag håller dom jämt på å bråkar å härjar. T o m när vi kom hem kl 4 på natten förra helgen var det fullt liv däruppe. Och igår blev jag jätteglad ett ögonblick, jag trodde att dom skulle flytta, gött då tänkte jag. Men nä då, dom bar upp massa grejer till lägenheten, så nu håller dom på å renoverar, så ny är det ännu mera ljud. Men jag har sagt åt Björn att han får gå upp å prata med dom, för jag vågar inte, dom verkar ju helskumma. Men det verkar som han också är lite rädd för dom.. inte så konstigt som dom håller på - dygnet runt! Såhär har vi haft det i ett år snart, och blir det värre vet jag en som ringer till fastighetsbolaget.. Me!