när två blev tre

Vad ska man säga, sista rycket för om mindre ett halvår har jag en lärarexamen! Det tog mig bara fem år att nå dit, vägen har varit krokig och smal på sina ställen och den gick via Halmstad, Linköping och Jönköping. Det har varit både ups and downs, tentaångest, snåla dagar innan den 25e, Swebus, fest, vänner. Det kommer kännas konstigt när allt är över, mina pluggår är snart över! Men att ha en examen! Vuxet!

Det var en konstig känsla som jag fick idag, det känns som om det är hundra år sen jag var på skolan men samtidigt känns det som igår. Samma personer som man mötte i trappan och i aulan. Dessutom var det en massa stackars nya studenter med flera år framför sig. De såg helt vilsa ut i sina gräsliga overaller, usch dom har kurser som GMÖ, KMÖ och vetmet framför sig..! Jag är ändå lite glad att jag är där jag är just nu. Jag har ännu inte vant mig att bo själv, jag har haft människor omkring mig hela sommaren och att komma till min lilla etta är konstigt. Nu har jag visst använt ordet konstigt flera gånger, men det är så det är nu, det är konstigt. Men jag mår samtidigt bättre än nånsin.