när två blev tre

Ibland börjar jag undra.. Jag är som som sagt mitt uppe i en flytt och ska sälja av några möbler, bl a min svarta Klippansoffa. Nyss ringde det en kille som typ: Eeh Hej! Har du en eeh svart Klippansoffa? Me: Jaa, det har jag. Han: Vill du typ sälja den eller? Me: (jag kunde varit oartig och sagt att varför tror du jag har en annons ute på den? Men det gjorde jag inte) Mm, den finns kvar, om du är intresserad får du gärna komma upp och kika på den. Han: Ööhh, mm jag kan la komma upp å kolla på den (måste läsas med överdrivet bred jönköpingska. Så nu nu ska han komma upp och kolla på den, mitt i min tvkväll!! Ååh, jag som har längtat hela dan.. I know i-landsproblem.

Well well, flytten är pågång. Möbler är ute på annons, jag har gjort adressändring och inventerat alla mina grejor, det är alltid mer än vad man tror. Alltid när jag flyttar (denna gången är nog den åttonde) brukar jag vara rätt så positiv och alltid se möjligheter, men har man närmat sig 50 och heter mamma & pappa ser man bara problem med allt. "Hur ska du göra med det?" "Hur tror du att det nånsin ska kunna lösas..?" Ååh, blir så trött på alla negativa människor. Nädå, den här flytten kommer gå lysande! Det är bara drygt två veckor kvar, äntligen!

Dagens ord: Inventera